Reminiscens

WRAAOM, AAOM, AOM, OM ... dammsugarens utdragna jämmer ekar genom huset. Idag är det första dagen på tre veckor som jag är ensam hemma. Helt ensam. Tystnaden är nästan skrämmande. Så fort jag gör något så låter det som om jag befinner mig i en tom plåtburk.

Svårt att hitta ord för känslan ... övergivet? Ostört? I viloläge?

Det är lite som när stormen har bedarrat ... ett stilla kaos där spillrorna efter de gångna veckorna guppar runt bland dammtussarna och hushållsmaskinernas skriande klagan ekar mellan väggarna.

Lokalt initiativ?

"Polisen ska stoppa unga med raketer"
(ur Västerbottens folkblad 30-12-2010)

Snacka om att ta till med hårdhandskarna!

Själv tog jag det en aning lugnare. Nyårsnatten firade jag hemmavid i familj och goda vänners lag.
Ett riktigt trevlig kväll må jag säga. Trevligt sällskap, god mat ... och så vann jag i TP!!!
Bättre avlutning/början på året kan man knappast få.

Gott nytt år på er!

Bättre sent än aldrig

Idag regnar det, igår regnade det, men för ett tag sedan så såg det ut så här.

Tyvärr har jag helt kommit av mig med bloggen, men jag hoppas kunna komma tillbaka hit efter alla julfestligheter.

En riktig god jul på er allihop!

Jaha ...

... vad säger man ... 10:e mars

I ITALIEN!

Det har kommit ungefär en halvmeter sedan igår eftermiddag och än har det inte slutat snöa.

Reaplan

Har just gått igenom Adlibris bokrea på nätet.
Nu måste jag bara välja.
Och om jag inte kan ... då får jag helt enkelt ta ett lån.
Böckerna är väl egentligen inte så dyra var för sig, men tillsammans ... huvva!
Sen måste jag kanske kolla vad SAS tar för att frakta ner dem.
Vad kan det bli för fraktsats på ett ton böcker?
Med tanke på vad man får betala för bagaget nuförtiden så blir det säkert billigare än att betala övervikt nästa gång jag flyger hem från Sverige.

Karneval eller fettisdag?

Vad gör man när man inte vill sätta den ena traditionen framför den andra?
Klär ut sig till semla?

Om inte annat är det betydligt mer hälsosamt än det jag har hållit på med idag ... gottat mig.

Struntprat (Chiacchiere) eller Lögner (Bugie)

är två av de namn som används på dessa karnevalskakor.

Semlor och karnevalskakor i all ära men ibland kan det faktiskt bli lite för mycket av det goda.

Tillökning ...

... eller lösryckt från roten

Efter fyra års idogt letande så bidde vi alltså plötsligt med hus. Bara sisådär ... mitt i alltihop.
Från sextiofem till tvåhundra kvadrat på bara ett par dagar. Snacka om tillväxt!

Och jag som just har målat om garderoben.

Är det inte lite klumpigt att låta måla om lägenheten i början på december och sedan köpa hus i slutet av samma månad?
Men det är väl sånt som händer. Och saker och ting händer oftast när de är som minst planerade.

För det vet jag ju, att om vi hade vi låtit bli att måla om lägenheten så hade vi med största sannolikhet inte hittat något hus (tankarna går ofrivilligt till den där förbaskade Murphy).

Jag kanske borde ha målat om för flera år sedan.
Då hade trädgården redan varit uppvuxen och fin vid det här laget. Nu har jag istället en väldans massa arbete framför mig. Både ute och inne.
Någon som känner sig manad?

Är det inte sådana här oväntade vändningar som gör livet intressant?
(Läs: Är det inte sådana här oväntade vändningar som ger en panik?)

Gick det inte lite i fortaste laget?

Jag har aldrig bott i hus.
Inget eget hus iallafall, så frågor huruvida jag bott i igloo, kåta eller wigwam undanbedjes. Jag är tillräckligt förvirrad ändå.

Just nu bor vi i en "klädkammare" på tredje våningen. Utan hiss.

Jag har i flera år svamlat om hur skönt det vore att bo i hus. Om att ha en egen ingång och slippa gå i en massa trappor jämt och ständigt.

Nu ska jag äntligen bo i hus. Med egen ingång och tre våningar bara för oss själva. Har jag missat nått?

Jag har också yrat om hur skönt det skulle vara att ha två toaletter.

Nu kommer vi ha fyra badrum. Och jag som lider av beslutsångest. Gissa vem som kommer kissa på sig innan hon lyckats välja toalett?

Det här med hus är väldigt ansträngande. Helt plötsligt har jag en massa frågetecken att rätta ut.

Led arkitekten av kronisk urinvägsinfektion?
Om klimparna går på toaletten och ropar: Färdig! Hur många dar tar det innan jag hittar till rätt toa?
Hur många dammsugarpåsar behöver jag när jag städar?
Kommer jag att tappa bort mig?
Kommer jag träffa mina barn lika ofta som förut?
Överhuvudtaget?
Det vore trevligt om vi åtminstone kunde sammanstråla på bemärkelsedagar och till jul. Påsk skulle också vara trevligt, men är inget måste.

Har vi det egentligen inte ganska bra här i garderoben? Här vet vi åtminstone var vi har varandra.

Vad sjuttsingen skulle jag måla om för?

Fast, då hade jag ju gått omkring här i vår älskade lilla klädskrubb och irriterat mig på de skitiga väggarna och suckat över hur trångt vi har det. Och det hade ju garanterat inte varit någon höjdare.

Men klumpigt är det.

Å andra sidan så är det lättare att sälja en fräsch lägenhet än en sunkig. Så det så!

Ett riktigt smart drag egentligen ...

Jag ska nog säga det när någon frågar:

"Klumpigt? Oh nej! Det var planerat. Vi tänkte att det skulle bli lättare att sälja. Dessutom så höjde det värdet på lägenheten ... massor faktiskt!"

Och jag skulle inte ens ljuga ... om jag bortser från den där meningen om hur "planerat" det var.

Jag vet att jag snackar persilja. Men det här bara en vanlig hederlig panikreaktion. Ju mer paniken växer, desto mer lösryckt blir det.

Men ...

... jag har blivit med hus ...

... och lägenheten är redan såld!

Jag kan bli stressad för mindre. Mycket mindre faktiskt.
Tärningen är liksom redan kastad. Och ångervecka finns tydligen inte i den här branschen. Jag sa något om det till mäklaren och han skrattade så han skrek. Han tyckte att jag hade humor. Det är i och för sig inte så konstigt. I det här landet får man ju inte ens ångervecka när man köper byxor. Det tycker däremot jag är lustigt. Kulturella skillnader?

Som sagt ... jag snackar persilja.

När allt kommer omkring så har jag egentligen inget att klaga över.
Vem vet, jag kanske till och med kan bli riktigt bundis med den där Herr Murphy.

För vad kan vara bättre än en nymålad lägenhet och ett hus? En trång och skitig garderob? Skulle inte tro det!

Min spontana kommentar ...

... till Dolph Lundgrens framträdande i Melodifestivalen:

"Han behövde nog ingen regi när han var med i Rambo."

Dags att ta sig ut ur garderoben

Eller, dags och dags. Det kommer ta ett par månader innan jag kommer ta det slutliga steget men ut ur garderoben ska jag minsann. Så det så! Det finns faktiskt ingen återvändo. Jag och Herr Segsliten har diskuterat fram och tillbaka. Jag har tänkt. Han har tänkt. Och sedan togs det stora beslutet i slutet av december. Tiden är inne. Det hela handlar egentligen bara om att bejaka våra behov.

Allt är klappat och klart. Inget mer klädskrubbsliv för mig. Inte nu när vi äntligen, efter fyra år, funnit en lösning som passar oss allihop.

Blyhatt

Ur Aftonbladet 14-08-2009:

Med andra ord en riktigt rejäl sängfösare. Ett helrör i samband med tandborstningen kanske. Eller varför inte ett par lådor rödtjut? Aftonbladet har rätt. Bättre tips om hur man får till en hejdundrande baksmälla får man leta efter!

Kortkort

Huvudvärk är inte riktigt min grej. Inte alls faktiskt.

Årets kassler

Efter att, med stor framgång, ha hängett mig åt intensivt frosseri och självömkan så tänkte jag nu helt inrikta mig på frosseri. Det känns liksom som om jag borde syssla med något jag verkligen är bra på. Och att obehärskat hänge mig åt kulinarisk njutning verkar jag inte ha det minsta problem med.

Ikväll kommer jag därför helhjärtat ägna mig åt att äta mig igenom följande meny:

Antipasti
Salumi misti: coppa, fiocco, pancetta, lardo dell'Antica Corte Pallavicina
di Polesine Parmense e salame di Varzi.
Culatello di Parma artigianale cotto alla brace.

Gola (lardo di razza nera di Parma, A. C. Pallavicina) e pane di segale.
Prosciutto affumicato della Foresta Nera con cipolle rosse caramellate.
Pancetta toscana cotta al forno con marmellata di finocchi e anice stellato.
Lasagnetta di baccalà con patate al latte.
Foie gras in scaloppa con fichi secchi al Brachetto e pane croccante.
Millefoglie di verdure con salsa al Parmigiano Reggiano.

Primi
Risotto alle quaglie con biscotti di parmigiano.
Spaghetti Cocco con uova di salmone, scorza di limone e peperoncino fresco.

Ravioli con pieno di castagne e salsa al torre Cives.
Strozzapreti con crema di broccoli e aringa affumicata.
Crema di zucca con porcini trifolati.

Alla piastra
Tagliata di controfiletto di manzo con insalata di patate alla menta.
Tournedos di filetto di manzo con crema di porcini e porri fritti.
Costata di manzo irlandese Drumling.
Fiorentina.

Secondi
Filetto di storione alla melissa, tortino di patate viola dolci e spinaci.
Lumache Helix Maire alla bourguignone. (N.12)

Cosce d'oca all' arancia con patate al burro e coste al limone.
Rognone di vitello trifolato alle pere con risotto allo zafferano.
Tartare di filetto di cavallo battuta a coltello con polvere di capperi,
sale di Maldon e senape al pepe verde.
Fagottino di verza con patate, funghi e robiola ai due latti.

Formaggi
Taleggio della Valsassina, Parmigiano Reggiano vacche rosse, gorgonzola cinque stelle Gelmini dolce e piccante.

Dolci
Tiramisù in cialda croccante.
Flan di gianduia “Venchi”.

Mousse di castagne con salsa di cachi al Cointreau.
Fondant al cioccolato “Venchi” con marmellata di lamponi.

Charlotte di mele al cioccolato.

Jämna plågor

Idag är en sådan där dag när allt känns trist och jävligt. En riktig deppdag med andra ord.
Kallt är det.
Dimmigt är det.
Och hosta har jag.
Det hade verkligen suttit fint med en riktigt ordentlig tröstefika.
En sådan här till exempel:

Men nu har jag tyvärr inte tillgång till ovanstående svenska läckerhet, utan måste nöja mig med vad som finns. Jag har därför idag intagit tre stora fikamuggar kaffe och tre flottyrringar (små, åtminstone enligt bageriet.) Och har jag mått något bättre av det? Inte ett dyft! Men imorgon kan jag ju alltid gräva ner mig i sängen med en påse chokladpraliner och beklaga mig över konsekvenserna av dagens frosseri. Alltid nått!

Som att lappa vantar i månsken

Det här med att den nya tekniken skulle spara tid är rent ut sagt kvalificerat nonsens! Jag har just använt tre timmar till att försöka få internet att fungera. Under dessa tre timmar har jag naturligtvis varit kontakt med min internetsupport som bad mig att försöka lösa det hela via deras sajt. Yes box! Hur enkelt som helst när INTE internet fungerar. Dessutom tog det killen tio minuter att förstå varför jag inte kunde lösa problemet via deras sajt.

Samtalet lät ungefär så här:

- Jag lyckas tyvärr inte koppla upp mig på internet. Datorn säger att det är något problem med säkerhetskoderna.

- Är datorn på? (Redan här började jag ana att jag inte hade att göra med klassens ljus.)

- Va? Klart den är på.

- Och modemet?

- Japp!

- Okej, då behöver du bara koppla upp dig på nätet och gå in på vår sajt. Klicka på problemlösningar.

- Men jag lyckas ju inte ta mig ut på nätet. Enligt datorn är det något fel på säkerhetskoderna. Jag har skrivit in dem på nytt men det funkar iallafall inte.

- Hm.

- Nu står det att jag tryckt in en felaktig kod men det här är den enda säkerhetskod jag har. Den brukar funka så det måste vara något fel hos er.

- Tryck på "koppla upp" så ska du se att allt går bra.

- Men den vill ju inte koppla upp!

- Gå in på vår sajt och klicka på problemlösningar och sedan på ...

- Men jag kan ju inte komma ut på nätet!!!

- Nähä, men om du nu vill lösa det här problemet så kanske det är bästa att du först ser till att vara uppkopplad.

- Nämen ...

Efter tio oändliga minuter så lyckades killen äntligen koppla ihop sin tröga hjärna med den där ensamma lilla hjärncellen som dansade runt någonstans där inne under kalufsen.

- Aha! Så du menar att du inta kan ta dig ut på nätet? Inte överhuvudtaget?

- Precis! Inte alls. Inte överhuvudtaget. Inte ens om jag ber på mina bara knän och gråter på kinesiska. Det är som sagt var något fel på säkerhetskoderna. (Jag tror tyvärr inte att han uppfattade sarkasmen.)

Ungefär här började han envisas med att det var min dator det var fel på.

- Jag kan inte hitta några fel här hos oss så det måste vara hos dig felet ligger. Prova att återinstallera allt ... (Här kom en lång lista på vad som skulle återinstalleras.)

Precis så sa de om telefonen i förrgår "Jag kan inte hitta något ... bla ... bla ... fel hos dig. Bla ... bla ... återinstallera allt ... bla ... bla ... om inte ... bla ... bla ... får ni skaffa en ny telefon." Sedan visade det sig att det hela hade med deras pissiga linjer att göra. Jag försökte naturligtvis förklara detta för den skarpsynta supportkillen men han hävdade att det inte på några villkor kunde vara ett problem som gick att lösa hos dem. Så vad skulle jag göra? Fram med koder och installationsskivor.

Efter att ha återinstallerat modem, WiFi-nyckel och knappat in en miljon olika koder så lyckades jag fortfarande inte ta mig ut på nätet. Ett nytt givande samtal med samma kille. De måste vara duktigt underbemannade på Telecom eftersom jag hela tiden fick tag på samma "snille". Kan man ha en enmannasupport på ett så stort telefonbolag eller hade jag bara otur?

Hur som helst så var det NATURLIGTVIS inte fel på min dator. Inte på mina andra inställningar heller utan det var något universalgeni (de har tydligen anställt en hel hög sådana) som lyckats knappa bort mina säkerhetskoder när de skulle lösa problemet med den icke fungerande telefonen. Suck!

Det är verkligen härligt med all denna tidssparande teknik. Eftersom det tog sju timmar att få ordning på telefonen så måste en internetuppkoppling på ynka tre timmar anses vara rekordsnabbt. Undrar vad jag skulle ha gjort med alla dessa timmar innan internet? Snackat med en kompis i telefon? Gått på badhus? Läst en bok? Skrivit en bok? Hm, som det är just nu så har jag varken tid med det ena eller det andra. Och kvällen tänkte jag använda till att rensa slaskpost och uppdatera antivirus ... för jag vill ju inte att datorn ska drabbas av något annat hemskt nu när allt äntligen fungerar. ;)

Som man bäddar får man ligga

Just nu är jag hemma i Stockholm med man och klimpar. Det som från början såg ut att vara en ganska lång resa känns nu helt plötsligt väldigt kort. Dagarna har en konstig förmåga att springa iväg och imorgon är det redan nyår. Vart tog de gångna dagarna vägen? De har bara försvunnit i ett huj. För att inte tala om det gångna året? Jag är helt säker på att det INTE hade lika många dagar som det förra, inte en chans!

För att avsluta året som sig bör så tänkte jag bjuda på en rolig historia som cirkulerar i Italien just nu.

(n.b. i Italien är det vanligt att det är Jesusbarnet som kommer med paketen och inte tomten. Dessutom är några av personerna i historien enbart kända i Italien. Detta påverkar dock inte slutklämmen)

"Kära Jesusbarnet, i år har du tagit ifrån mig min älsklings sångare Michael Jackson, min älsklings skådis Patrick Swayze, min älsklings skådespelerska Farrah Fawcett, min älsklings tv-presentatör Mike Bongiorno och min älsklings poet Alda Merini!!! Jag tänkte bara tala om för dig att min älsklings politiker är ... Silvio Berlusconi och att året inte är slut än."

Ha ett riktigt gott nytt år!!!!!