tisdag 19 maj 2009

Den ofrivilliga bantaren

Först blir jag attackerad och går ofrivilligt ner i vikt.
Bra, några kilon som mot sin vilja hänger sig kvar runt midjan, vill jag ju inte ha.
Vill de inte sitta här och kalasa, så är jag absolut inte den som är den och trugar.
Stick ni bara om det inte passar!

Sen kom jag på att det snart är bikinisäsong.
Eller, kom på och kom på, jag har snarare blivit påmind var och varannan dag.
Alltid är det någon som skriver om stränder, bikinis och till brädden fyllda midjemått.

Och det var då jag började tänka på hur min midja mått, andra år, när jag försökt få bikinilinningen och magmunnen att komma överens om vad som är tillbörligt att sätta i sig.
Dessutom så skiner ju solen, vilket är en påminnelse i sig, för solsken i maj i Italien betyder badväder.

Som i sin tur tar mig tillbaka till det här med badkläder.
Vilket får mig att återkomma till det här med att gå ner i vikt, ofrivilligt.
Jag behöver egentligen inte gå ner speciellt mycket, men nått kilo skulle nog inte skada, jag vill ju inte spräcka bikinin första dagen vid pölen.
Och inte vill jag flyta som en kork ovanpå heller.
Så därför ska jag nu banta, helt ofrivilligt.

Men man måste vara målmedveten om man ska lyckas med ett sådant företag, inte tillåta några undantag, aldrig släppa målet ur sikte.

Så, jag lovar...
...att alltid ha ett mål mat inom synhåll.
...att hålla mig vid medvetande vid varje mål.
...och att vara medveten om att jag stoppar i mig.

Så nu jäklar ska jag banta, helt ofrivilligt.
Eller rättare sagt, jag tänkte be kroppen att göra det åt mig.
Den gjorde det ju så bra förra gången.
Helst nattetid då, så kan jag själv, helt på egen hand, ta hand om ätandet under den andra halvan av dygnet.

11 kommentarer:

Livet på Citronodlingen sa...

Det låter som en bra taktik... ;o)

Tänk att ordverifieringen blev NÄSTAN diet... "diest"... tjuvläser den??

Speja sa...

Låter som en sanslöst bra strategi! Lycka till, härliga du!

Tess sa...

Lycka till nu då! Själv är jag för mat tokig för att klara något dyligt...jag satsar på att träna lite mer i stället.
Kram T

Myra sa...

Bikini? Sol? bad? Varme?

VAAD pratar du om!? Det regnar ju hela tiden...

:D

Ingela la la sa...

Åh, nattetid hade min kropp gärna fått jobba på lite extra ;)

Kram

Anonym sa...

Jag brukar tänka såhär:

"Allt som är gott är nyttigt... iallafall för själen..."

Det är nog ingen direkt bantningskur...

Nina

Anonym sa...

Hmmm kom just på en ny fördel med vintern här borta...behöver inte oroa mig hur jag ser ut badräkt! Hörru du har en grej att hämta på min blogg :o)

K-L sa...

Vad jag önskar att min kropp kunde banta lika villigt som din. Själv är jag en precis lika ofrivillig bantare som du.

Kram

segsliten sa...

Pysen: Den ordverifieringen fick mig att tänka på hur trött jag är...dödstrött!

Speja: Bara den funkar, jag har lite bråttom nämligen. Jag får väl se till att sova lite längre, så kanske jag hinner.

Myra: Kom aldrig solen jag skickade?

Fyrabarnsmamman: Då är vi två, jag älskar god mat, och det finns det ju gott om.

Ingela: Sömngång ska tydligen vara en ypperlig metod!

Nina: Min själ ber om en massa nyttiga saker hela tiden...inlagda paprikor med tonfiskfyllning, gorgonzola, glass, choklad, vin, lakrits m.m.

Weirdo: Tar en tur förbi N.Z och hämtar upp den innan jag går ut.

K-L: Jag hatar att banta, men eftersom jag ofta brukar justera innan det gått för långt så brukar det funka.

anne sa...

EN sån där nattbantning låter helt optimalt! Tänk, då kan man som sagt äta som vanligt resten av tiden! Du får rapportera hur det går.:)

segsliten sa...

anne: Går sisådär verkar det som.