tisdag 17 februari 2009

Förlorad matchhjälte

Den 22 maj 1996 spelades finalen i Champions League (fotboll) på Stadio Olimpico i Rom. De två spelande lagen var Ajax och Juventus. Hemma hos mig satt sambon bänkad framför tv:n i vardagsrummet, och hoppades att det italienska laget skulle förlora. Han är nämligen ingen anhängare av Juventus, och eftersom laget anses vara hans älsklingslags ärkefiende (en av ärkefienderna, för man kan tydligen ha fler när det gäller fotboll), såg han hellre att holländarna vann. Jag själv, som är lika intresserad av fotboll som jag är intresserad av böldpest, hade därför efter en halvtimmes lidande, tagit med mig en bok och satt mig på toaletten. När jag suttit där i ungefär fem minuter gör Ajax mål, och sambon blir alldeles till sig i trasorna. Nu är det så att fotboll, åtminstone i Italien, är full av magiska riter och besvärjelser. Det finns massor av symboliska handlingar man kan utföra för att få det egna laget att vinna, eller motståndarlaget att förlora. För att inte tala om vad spelarna själva gör för att ha turen med sig. Ett exempel på det kan vara att en spelare som gjort många mål en dag då han hade röda kalsingar, från och med den dagen alltid spelar i samma röda kalsingar. Denna typ av nutida skrock får mig att tänka på saker man gjorde när man var liten: gärna gå på K-brunnar, inte gå på A-brunnar, räkna trappsteg osv. Eftersom sambon var rädd för att turen skulle vända, så fick han just i det här fallet ett anfall av italienskt fotbollsskrock, och ropar:

Sambon: Vad gör du?
Jag: Jag sitter på toaletten.
Sambon: Sitt kvar!
Jag: Okej!

Detta var som sagt 1996, och jag var fortfarande så pass nykär att jag gärna ställde upp på det mesta för att göra sambon glad, till och med att tillbringa kvällen på dass. Jag ville inte störa turen som min strategiska placering kunde föra med sig, och satt därför lydigt kvar.....i en och en halv timma. Så länge har jag aldrig suttit på toaletten, inte ens när jag varit riktigt förstoppad. Sambon hade tyvärr varit så inne i matchen och eftersnacket, att han helt och hållet glömt bort mig. Vid det laget hade mina ben, och min rumpa också för den delen, gått in i någon sorts dvala, ett komatöst tillstånd där de inte längre var kontaktbara. Jag satt där jag satt, och hade ingen möjlighet att resa mig upp utan hjälp, så jag ropade på sambon:

Jag: Älskling, min rumpa har somnat. Är inte matchen slut snart?
Sambon: Herregud! Sitter du kvar där än? Matchen har ju slutat för länge sen!

Sambon själv hade tydligen, fråga mig inte varför, just i målögonblicket haft på sig en yllefilt, och sedan suttit under den och svettats tills matchen var slut. Jag har många gånger frågat honom vad han gjorde under en yllefilt, vi var ju som sagt i slutet av maj, men det har han aldrig lyckats förklara. Det jävligaste av allt, är nog att Juventus vann, och att mina 90 minuter på toaletten inte lyckades hjälpa Ajax att vinna Champions League det året.
Om de bara visste....

13 kommentarer:

Ingela la la sa...

Haha, ja det måste vara kärlek det!

Du behöver absolut inte stressa med boken...Det var inte min mening att du skulle ta det så. Det hoppas jag att du inte gjorde! Jag hade Elin i tankarna och hon fyller ju om 4 veckor!
Ha en bra dag!
Kram Ingela

Anonym sa...

hahahahha HAHAHHAHA!!! gud vad jag skrattade hahahaha...stackare som fick sitta där på toaletten!!! jadu,vi kallade hit zabita idag (lite under polis) de sa åt oss att göra en anmälan hos polisen..tydligen det enda man kan göra..

Livet på Citronodlingen sa...

Du borde ha en egen hedersplats på juventus läktare! :o)

segsliten sa...

Pysen: Visst borde jag! Som Ajaxmaskot är jag ju tydligen ingen höjdare.

Pockethexan sa...

Hoppas att det var en bra bok....

Anonym sa...

Alltid lika roligt att titta in här, massor av skratt framkallas.
Tackar!

Nina, Hjalmar och Selma

Veronica sa...

skrattanfall, hahaha! Jag gillar fotboll och är ganska skrockfull (när jag vill och när det passar) men det här var ju bara för roligt!

Kram

Anonym sa...

Haha!! Verkligen en helt underbar historia!! Men det var ju tur att de inte vann, annars hade du blivit förpassad till toan varje match efter det:D

Nipe sa...

Hahaha, vilken underbar historia! Vad gör man inte för sin älskade? Ja, i alla fall de första åren, haha.

Anonym sa...

Måste bara säga - att ditt motto stämmer så bra med MEJ, utan att jag tänkt på att det är så! Att se den grå vardagen med en stor portion självironi...gud så bra sagt!!! :)

Anonym sa...

läste igen om dig på toaletten och fick mig ett gott skratt..hahaha kram

Anonym sa...

lillklimpen mår bättre tackar som frågar,febern har gått ner..lite feber inte mkt alls.han somnade 20:30 idag så han borde vakna närsom nu,vi sitter och väntar så vi kan lägga oss efter första uppvaknandet...ska tempa honom då igen.va och kika på honom nyss och han sussade så sött :)))) Hoppas du får en lugn och skön natt du med,kram

FoxensRos sa...

O halleduttande då! Det var riktig kärlek det:)
Jag hade inte gjort det iaf....sitter o skrattar så tyst det bara går.
*kramas*