Idag stod jag och en annan mamma och pratade om resor. Helt plötsligt säger jag:
- Där var jag för ett kvarts sekel sen.
Vi fortsatte att prata, och efter ett tag utbrister jag:
- Där har jag varit, det var verkligen en upplevelse!
- När var du där? frågade den andra mamman intresserat.
- Hm..för ungefär 32 år sedan! svarar jag och känner mig gammal som gatan.
- Oh, jaha, då var inte jag född än! säger hon och ler medkännande.
Herregud, jag som minns när jag inte ens fyllt ett kvarts sekel som om det var igår! Och för trettiotvå år sedan?!! Tänk att kunna minnas vad man gjorde då! Jag har bestämt mig för att inte fylla några mer år! Åtminstone inte i år! Jag trivs så bra med att vara just så gammal som jag är, inte för ung, inte för gammal, utan bara för lagom!
Fast egentligen gillar jag att bli äldre, jag måste ju ha något att skylla mina tillfälliga minnesförluster på. Och virriga tanter har väl alla hört talas om!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
%5B1%5D.jpg)
Inlägg
10 kommentarer:
Jag blir nästan lite chockad när jag ska säga hur gammal jag är... det låter så mycket... ;o)
Det där känner jag till. Man börjar prata om saker man tyckte hände nyss. Och så frågar någon när det var och man börjar räkna och kommer upp i tvåsiffrigt.Man tänker snart har halva livet passerat. Jag har hunnit med mycket och tänker hinna med minst lika mycket till. Så det gäller hålla sig frisk och vid liv.kram
Pysen: Min mamma brukade vara såhär gammal! När hamnade jag här?
Lurigopalia: Jag har massor som jag ska hinna göra. Undrar om jag kan få ett par hundra år i bonus för gott uppförande!
Jag är helt inne på din linje! Vem sjutton behöver fylla år mer!
Ja, så där känner jag med! Det som jag tycker är helt otroligt är att jag kan säga "för 20 år sen" o tycker att jag tar i riktigt o ska beskriva nåt när man var liten, men för 20 år sen var jag ju redan VUXEN - 21 år!!!! Det är ju HELT omöjligt att begripa!!
Och när man hör om såna som är födda på 80-talet då??? För mig känns det som om de borde vara 10-12 år nånting...
Mycket märkligt!!
Jag minns för tio år sen när jag hörde på radion att Rolling Stones varit populära i trettio år, vilken evighet! Nu kan jag utan problem minnas vad jag gjorde för trettio år sen...
För mej tar det alltid ett år att vänja mej vid den nya åldern- precis i tid till man fyller år igen.
Jag har alltid trivts med just den åldern jag är. Vill inte vara yngre än jag är men har inget emot just nu att stanna.. och alltid vara nu. :-)
MZ Olsson: 80-talsbarn?? Har de inte blöjor!
Nipe: Och jag minns när Elvis dog, det var en stor tragedi i mitt liv.
RedPaint: Jag har precis lärt mig säga 37, och snart är det dax att ändra igen!
Jag känner precis som du. Jag är totalt befriad från åldersångest utan trivs med att bli äldre. Men, jag blir ändå förskräckt när jag inser att jag iår har haft körkort i 20 år. Jag har nyligen fått en ny kollega som var ETT år då. Jag skulle med marginal kunna vara hans mamma!
Mamma J: Ja, och vart tog de tjugo åren vägen?
Skicka en kommentar