onsdag 30 december 2009

Som man bäddar får man ligga

Just nu är jag hemma i Stockholm med man och klimpar. Det som från början såg ut att vara en ganska lång resa känns nu helt plötsligt väldigt kort. Dagarna har en konstig förmåga att springa iväg och imorgon är det redan nyår. Vart tog de gångna dagarna vägen? De har bara försvunnit i ett huj. För att inte tala om det gångna året? Jag är helt säker på att det INTE hade lika många dagar som det förra, inte en chans!

För att avsluta året som sig bör så tänkte jag bjuda på en rolig historia som cirkulerar i Italien just nu.

(n.b. i Italien är det vanligt att det är Jesusbarnet som kommer med paketen och inte tomten. Dessutom är några av personerna i historien enbart kända i Italien. Detta påverkar dock inte slutklämmen)

"Kära Jesusbarnet, i år har du tagit ifrån mig min älsklings sångare Michael Jackson, min älsklings skådis Patrick Swayze, min älsklings skådespelerska Farrah Fawcett, min älsklings tv-presentatör Mike Bongiorno och min älsklings poet Alda Merini!!! Jag tänkte bara tala om för dig att min älsklings politiker är ... Silvio Berlusconi och att året inte är slut än."

Ha ett riktigt gott nytt år!!!!!

torsdag 24 december 2009

Snö och julstämning


Jag och barnen har julafton medan herr Segsliten är på jobbet. Det är vardag här. Julen börjar först i ikväll och i de flesta italienska familjer blir det inga paket förrän i morgon bitti. Hemma hos oss har tomten redan lämpat av en säck, han vet ju att vi är svenskar och förväntar oss paket redan den 24:e. Barnen kan knappt bärga sig. De går runt granen och studerar tomtens gåvor. Spänningen är olidlig.

Storklimpen: Det där kan nog vara ... eller kanske det där.

Paketen får sig några nyp.

Lillklimpen: När kommer pappa hem? Måste han verkligen vara med? Kan vi inte öppna dem ändå?

Storklimpen: Du måste vänta, vi öppnar aldrig paketen på morgonen. Dessutom MÅSTE pappa vara med. Det fattar'u väl!

Lillklimpen: *djup suck* Jag vill inte vänta på pappa. Jag vill öppna mina paket nu!

Storklimpen: Men det måste du. INGEN får öppna paket utan pappa!

Lillklimpen: *SUCK!*

Klimparna fortsätter att klämma på paketen.

Lillklimpen: Mamma, vi känner bara lite på paketen. Vet du, några paket har vi inte önskat oss ... formen stämmer inte. Inte alls faktiskt!

Storklimpen: *suck* Tomten kommer ju med lite allt möjligt. Både sånt vi önskat oss och sånt vi inte önskat oss. Det vet du väl!
Lillklimpen: JAHA! Men du, de där mellanstora paketen är svåra att gissa så de har jag säkert inte önskat mig.

Lillklimpen går och sätter sig i soffan. Han ser lugn ut men skenet bedrar. Det går några minuter sen ställer han sig upp och tittar mig rätt i ögonen.

- Mamma! NÄR ska vi öppna paketen?

Klimparna har varit vakna sedan klockan sju. Jag undrar hur många timmars klämmande paketen tål?

Ojojoj, den här dagen kommer nog att bli lång för oss alla.

Ha en riktigt skön jul!

Kram ♥

fredag 18 december 2009

Toalettborstar i all ära

Jag måste nog börja med att understryka att jag inte har något emot toalettborstar. Inte ens om de är i lite halvtaskigt skick och passerat bäst före datum. Jag menar, vi snackar toalettborstar. Och hur fräsch kan egentligen en sådan vara? I och för sig har jag stött på en del riktigt snygga, t.ex. de där kromade där borsten inte syns överhuvudtaget. Och en del fräscha - de där som desinficerar sig själva mellan varje användning. Vad jag däremot inte gillar är dessa uppochnedvända toalettborstar, gärna rosa, ljusblå eller frostvita, som italienarna trycker ner i någon stackars julgransfot och kallar julgran. Sen, kanske beror det på att granarna är så erbarmligt fula, virar de in dem i ett par kilometer glittergirlander, hänger en stor kula på varje barr - gärna så många olika färger som möjligt - och sätter en stor kurvig guldspira i toppen. Som kronan på verket paketerar de sedan in det hela i slinga efter slinga med blinkande psykedeliska ljus i olika färger. En tjej jag känner talade lyckligt om att hon nu lyckats hitta just den typ av rosa lampor hon letat efter i åratal. Det är hennes sjunde ljusslinga och hon hoppades på att hitta en åttonde i orange innan julafton.
Sju ljusslingor! Åtta! Om vi sedan betänker att det är cirka hundra ljus i varje slinga och att hon ställer in dem så att ingen slinga blinkar med samma frekvens som någon av de andra, så står vi framför ett komplicerat system av ljussignaler - typ morsefyr - som till och med skulle sätta självaste Herr Samuel Morse på pottkanten.
Har man inte huvudvärk när man kommer hem till henne, så har man det garanterat när man går där ifrån. Så jag brukar försöka hålla mig på avstånd så här i juletid - ett julbesök om året det är vad jag kan erbjuda. Ett dygn med migrän och tablettknaprande, varken mer eller mindre. Min magkatarrbenägna mage skulle inte palla med alla smärtstillande tabletter som jag skulle bli tvungen att svälja vid mer frekventa julbesök. Vänskap kan stå pall för mycket men står tyvärr inte rycken för årligen återkommande utfall av migrän, magkatarr och alvedonmissbruk.

Som sagt, jag har inget emot toalettborstar i allmänhet men den här modellen ger mig rysningar. Jag har verkligen försökt tycka om dem. Jag har försökt intala mig att de är sinnesvidgande, kanske till och med själsöppnande, men det hjälper inte. Så jag har nu antagit en mer distanserad inställning. Jag försöker mota bort alla fasaväckande känslor och se det komiska i det hela. Jag försöker dessutom separera de psykedeliska toalettborstarna från min förnimmelse av julen. Julen är det jag har här hemma. Det jag stöter på hemma hos andra eller ute på stan har ingenting med julen att göra, utan är bara just vad det ser ut som - felvända toalettartiklar i lyxförpackning.

torsdag 10 december 2009

Fint som snus

Nu är det klart. Puh! Jag är helt slut. Jag har en hel del arbete framför mig i morgon men det mesta är på plats. Jag tänkte passa på att tvätta fönster och gardiner också. Gardinstängerna är ju redan nedtagna så det skulle kännas konstigt att låta bli. Dessutom brukar jag fixa till fönstrena till jul, det hör liksom julen till.

Det blir tyvärr bara ett par rader här inne idag för nu ska jag ta på mig pyjamasen och göra kväll. Det tycker jag att jag är värd.
Kram på er!

onsdag 9 december 2009

Desorganisering - lova runt och hålla tunt

De skulle bara in och ut över dagen sa de, målarna alltså. Hahahahaha! En fjärdedel av lägenhetens innehåll står i köket, en nio kvadratmeter trång tarm, och resten av grejerna står under plast i olika rum. Så nu sitter jag här i ett uppochnedvänt hem och undrar hur jag ska lyckas skrapa fram fyra sovplatser till natten.
Idag gick det ganska bra eftersom jag hade barnen hos farmor men imorgon blir det värre. Lillklimpen kan nog vara på dagis men storklimpen, som har passat på att få 39,5 i feber just idag, kommer få vara hemma i bråten med mig.

Jag håller tummarna för att det ska vara klart imorgon kväll. Men vem vet ... de rör ju sig om hantverkare ... och de är italienska sådana till på köpet.

måndag 7 december 2009

Jag måste nog medge att jag blev lite sur

Upptäckte just att jag missat bloggens ettårsdag med fyra dagar. Men med tanke att jag inte har varit riktigt på alerten den senaste tiden så är det kanske inte så konstigt.
Nu ska jag bara komma på hur jag ska fira det här ... några förslag?

söndag 6 december 2009

Metamorfos

Den senaste veckan har varit fullspäckad. Elektriker, rörmokare och murare har bytt av varandra och själv har jag bytt rum med barnen. Som om det inte räckte så har jag dessutom spacklat och förberett inför den kommande veckans ommålning av alla rum utom kök och toalett.

Den här veckan är det dessutom lov i skolan och barnen kommer att vara hemma t.o.m. onsdag. Men på torsdag blir det lite lugnare igen så jag hoppas orka med att pynta lite inför den kommande helgens luciafirande. Fint som snus kommer det bli med de nymålade rummen.

Jag tror minsann att jag håller på att få tillbaka min energi! Jippi!!!!