torsdag 1 oktober 2009

Nymodigheter i apelsinernas land

Poste italiane, dvs den italienska posten, har börjat med något alldeles nytt, närmare bestämt eftersändning av post.


Att påstå att italienarna skyndar långsamt ... väääääldigt långsamt, är snudd på underdrift. Men, bättre sent än aldrig!

Jag undrar om de kommer att få det hela att fungera. Eftersom de redan har ett himla sjå med att få fram den vanliga posten, så kan jag inte låta bli att fundera över hur de ska gå med den eftersända.

12 kommentarer:

Monica sa...

Hej !!!!!!!!
Long time, noooo see.....men nu är jag här igen.......och det är lika roligt som vanligt......hi,hi......jag tror iiiiinte de grejar eftersändning......men vet du vad,de verkar ha blivit positiva , helt plötsligt....för de pröööövar ju !!!!!
Ha det gott,
Kram,
Monica

segsliten sa...

Monica: Jo, det går framåt, alltid något.

fjortisensmorsa sa...

Ha,ha! Verkar väldigt vanskligt!Ha det gott!!

ingelalala sa...

Ja, det kan man ju undra. Hur ska dom få till det där..
Jag har inte heller varit så aktiv vad gäller kommenterandet.. Jag läser lika mycket men skriver desto mindre ;) Ibland blir det så och då får det väl vara så. Orkar man inte så orkar man inte..

Hoppas att allt är ok annars.
Kram Ingela

Emmama sa...

Keep us posted (ha ha ha) :D

Singelmamman sa...

Suck, tänk om vi klarade oss undan med att vi är sä himla trevilga och "Försöker". hm

Livet på Citronodlingen sa...

Jag är definitivt inte tillräckligt modig för att testa en sån grej :o)

Vero sa...

Haha... jag antar att man inte skall klaga på den svenska postgången...

Vicky sa...

Jag vet bara en sak - jag kommer INTE prova :)

Helly på vift sa...

Ja, man kan ju alltid hoppas. Det àr vàl bara att ònska dem lycka till ;)

segsliten sa...

Ingela: Helt okej. Är nog mest lite trött. Orken tryter och saker tar längre tid än vad de borde.

Emmama: :)!

Singelmamman: Fast vi brukar ju oftast klara biffen, det är gör de nästan aldrig här.

Pysen: Nej, det behövs nog en hel del is i magen om man ska våga testa den tjänsten.

Vero: Absolut inte!

Utlandsmamman: Då är vi två.

Helly: Det kan de behöva - ett riktigt stort "in bocca al lupo" - minst!

r e b e c k a sa...

hihi, jag tänkte detsamma när jag såg broschyren! :D