Väderspänd

Jäkla väder! Först var det sommarvärme och vi fullkomligt flöt bort. Sen blev det regnigt och riktigt ruskigt. Termometern drog mungiporna rakt nedåt, och täckjackor och filtar åkte fram ur garderoben igen. Veckan efter var och det återigen varmt, en sån där riktigt svettig värme som gör att alla fördämningar brister och man kan börja odla vattenkrasse i armhålan. Jag minns inte riktigt hur många dagar det höll i sig, men inte var det mer än i en vecka i alla fall. Sen vände det igen, och vi förärades med ett riktigt pissväder. Vattnet strömmade ner från himlen hinkvis, och att tala om vatten i knäna och vågor i håret, skulle helt klart vara en bagatellisering.
Och så kommer vi äntligen fram till igår, skinande sol från klarblå himmel. För att inte tala om i morse, en lika skinande sol, från en lika klarblå himmel. Och så går klockan och blir tre, då blåser tvätten ner från balkongen. Och så blir hon fyra, då går ett träd framför grannhuset av på mitten. Och så blir hon fem i fem, och det är dags att gå ut, tror ni då inte att det ska jäklas riktigt ordentligt och det börjar hagla. Stora läskiga hagel, cirka en centimeter i diameter, som hårt slår mig i ansiktet när jag ska hämta storklimpen i skolan.
Jag tror jag blir tokig! Det går liksom aldrig att slappna av, för det som på morgonen går upp som en sol, kan senare helt oförhappandes falla över en som en stor blöt pannkaka.