Finns det något som har ett mer passande namn än Non Stop?
Har jag en gång börjat så finns det ingen hejd på ätandet. Hjärnan kopplas bort totalt, och handen och munnen klarar sig helt på egen hand. Det finns inga spärrar, bara ett mekaniskt: plocka upp, stoppa in, tugga. Plocka upp, stopp in, tugga. När skålen är tom tittar jag mig förvånat omkring. Var tog de vägen allihop? Inte har väl jag ätit upp alla alldeles själv?
tisdag 7 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Haha, det är omöjligt att sluta :) Jag har samma problem med alla sorters sötsaker!
Kram på dig
Det är verkligen sant! Frultansvärt beroendeframkallande!
Haha, jag har samma problem med M&M!
Kram
tur jag inte gillar godis för mkt,förutom saltlakrits förståts =)) jadu dagen har varit låååång,och längre lär den bli...
Visst är det hemskt. Jag är till och med sådan att jag kan fortsätta att stoppa i mig fast jag nästan mår illa. Hur dumt är inte det?
Haha!! Ja, du!! Fast just non stop tillhör faktiskt inte mina favoriter... däremot funkar det så med mycket annat godis för mig!
Mums!!! & skön tune : )
Ha! Härligt att släppa kontrollen ibland!
det jävliga är att det inte bara är nonstop som funkar så... ;o)
Skicka en kommentar