tisdag 17 mars 2009

Trafikchock

I morse höll lillklimpen på att bli påkörd av en backande bil! Jag måste säga att jag fortfarande, flera timmar senare, är en aning uppskakad.
Vi var på väg till storklimpens skola som ligger i samma kvarter där vi bor. Det enda vi behöver göra är att gå tjugo meter på vår gata och svänga till höger in på nästa, för att sedan ha skolan cirka tjugofem meter längre fram. Vi behöver inte ens gå över gatan, eftersom skolan ligger på vår sida.

Storklimpen som inte hade lust att gå till skolan idag, släpade fötterna efter sig, medan lillklimpen drog fram som ett expresståg i högtrafik. Jag småsprang mittemellan klimparna, och ropade på lillklimpen för att få honom att stanna. Han var nu ett par meter framför mig. Lillklimpen struntar fullständigt i mammas förmaningar och drar runt hörnet, DÄR EN BACKANDE BIL kommer emot honom på TROTTOAREN! Som tur var stod det en man där, och han var snabb att hoppa fram och stoppa bilen, för jag antar att kvinnan som körde inte hörde mitt skrik.
Ni kanske kan föreställa er vilken kalabalik som uppstod! Mannen skäller ut kvinnan efter noter. Jag skäller på lillklimpen, eftersom han ska hålla sig till mig och inte dra iväg på det där viset. Samtidigt kommer en kvinna förbi, och börjar skrika på mig "som inte tar hand om mina barn, och inte är klok som låter en liten kille springa ett par meter framför mig!"
Mitt i detta skräniga meningsutbyte står lillklimpen, helt oförstående, och försöker säga sitt. Jag måste säga att det kändes helt fel att tillrättavisa honom i det läget. Han förstod inte riktigt vad han hade gjort för fel. Han hade sprungit på trottoaren, gatan var avstängd för trafik och det stod dessutom en trafikpolis mitt i gatan. En trafikpolis vars enda uppgift är att se till att barnen kommer välbehållna till skolan, och att bilarna följer vad som står på trafikförbjudsskylten. Men jag hoppas att mina förmaningar gått in, för finns det något man inte kan lita på här, så är det trafiken.

Varför backar då en bil på trottoaren, i en korsning, på en avstängd gata, just när kvarteret är fullt av springande skolbarn? Jo, kvinnan i bilen lämnade av sin sexåriga dotter vid skolan. Men eftersom hon inte själv ville gå ur bilen, försökte hon ställa sig så nära och så fördelaktigt som möjligt för att kunna se dottern trippa in genom skolgrinden. På trottoaren hade hon bäst sikt, men varför hon backade fick vi aldrig någon klarhet i.

13 kommentarer:

Veronica sa...

Vilken himla tur att det gick bra! Italienska mammor och bilar är ju ofta inte en så bra kombination.... Det märker jag utanför skolan här i Certaldo. Fullständigt kaos med bilar parkerade huller om buller.

Kram på dig tjejen

Ingela la la sa...

Vilken galning!
tur att det gick bra.. Jag förstår att du fortfarande är skakis..
Kram Ingela

Anonym sa...

Vilken skräck historia! Glad att höra att allt gick väl.

Myra sa...

Jisses! Jag hade också haft hjärtklappning ett bra tag efteråt. Men varför i hela friden reagerade inte trafikpolisen!?

segsliten sa...

Myra: Jag har ingen aning! Han stod mest och såg fånig ut i sin gula väst. Tur att han har den, annars hade väl någon galning mejat ner honom.
Kram ☺

FoxensRos sa...

Varje Mammas skräck. Jä¨ttehemskt när det händer. Min flicka var ca 5 år vi skulle till dagis då var vi tvungna att gå över en gata men där fanns det Övergångsställe. Dotter springer ifrån mig ska visst det gå ensam över övergångsstället. Jag ser en bil komma från höger sida på gatan ser att den inte tänker stanna fastän min dotter var nästan halvvägs på övergångsstället jag springer som en galning hinner precis få fatt i hennes jacka o dra bakåt....bilen stannade inte för att se hur det gick - på ett övergångsställe i sverige....Jag skällde på dottern vilket tycktes hjälpa för det har inte hänt nått liknande på 11 år:)
På kvällen när jag hade lugnat ned mig försökte jag förklara så gott jag kunde i lugn ton. Hoppas du hittar lugnet till kvällen.*styrkekramas*

thebromanders sa...

Nääää!! Vilken pärs, alltså!!
Vilka människor det finns... Nåväl, det enda som betyder nånting är ju att det gick bra!!

Anonym sa...

Tack och lov att allt gick bra. Bilar och sydeuropeer verkar vara en livsfarlig kombination.

Min äldsta höll på att bli överkörd på ett övergångsställe för ett tag sedan. Hela famlijen kom gående med cyklar, de två små i stolar bakpå och stora sonen med sin egen cykel. Han gick precis bakom oss men kvinnan som satt i en av bilarna var så upptagen av att titta på de små att hon började köra när med blicken vänd åt vänster. Framför henne stod min son. Jag skrek rakt ut, hon tvärnitade, maken skällde ut henne, hon skällde ut honom, sonen grät.

Ingela la la sa...

Det är Picassa 3. Går att ladda ner gratis på nätet. googla Picassa så hittar du!

Anonym sa...

Herre jäklar...
jag blev skärrad bara av att läsa detta. Jag kan förstå hur du kände dig! Galna och lata kvinna! Tuuur att det gick så bra trots allt!Man är inte så katig som förälder när det gäller ens barn precis...

Fin bild du har lagt som "framsida". Vilket proffs du är på det här med bloggar!!!

Ha det bra och ta hand om er...och akta er för galna och lata italienskor! Kram.

Livet på Citronodlingen sa...

Oj, vilken tur att den där farbrorn hann stoppa henne!! Och bra att han skällde ut henne också för den delen, man kan ju undra vad fasen hon tänkte med, hon om någon borde ju veta bättre eftersom hon har egna barn som går där!!
Hoppas ditt hjärta har hunnit lugna ner sig lite nu!

Nipe sa...

Å himmel! Vilken skräck! Å vilken kvinna? Man får ju hoppas att hon nästa gång orkar lyfta på arslet och följa barnet till skolan, lata kvinna!
Fy, jag får hjärtklappning bara jag tänker på det!

Sara Yilmaz sa...

vilken tur!!!! jag vet själv inte vad jag hade gjort i din situation,hade kanske mördat kvinnan i bilen ;)kan dock tänka mig hur det såg ut alla skrikandes på alla hahaha