Jag känner få människor som är lika envisa som detta bi (geting), och säkerligen lika få, som är lika flitiga. Fyra gånger har vi förstört boet under de senaste veckorna, och nu har han redan börjat på det femte! Man skulle ju kunna tycka att det är dax att ge upp, men NEJ, det tycker inte vår lilla surrande granne. På kvällen åker boet ner, och morgonen därpå är boet tillbaka igen....på samma plats.
tisdag 12 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
hihi, envis som en åsna :)
Kram på dig
Ettrig som en geting, skulle jag vilja säga;)
Speja: Och en aning enformig.
Både och skulle jag nog säga...
Angående ditt förra inlägg så tappade jag oxå hakan.. Hon kan ju inte vara klok i huvudet för att tala klarspråk...
Ha en bra dag!
Kram Ingela
Envis som en åsna skulle jag säga... eller bara dum?
Pysen: Garanterat dum! För idag blir det paketlösning - vi tar både boet och getingen, nån måtta får det ju faktiskt vara!
Ingela la la: Nej, någon större skruv har nog tyvärr lossnat!
Hahaha, stackars getingen. Imponerande uthållighet som slutar med döden. Vi får hoppas att hon inte blir arg som ett bi och går till motattack.
Både och verkar det som, tyvärr.
Skulle jag helst vara utan! Usch då! Vi har jordgetingar och de är också flitiga. Eller envisa!
Soliga hälsningar från Connecticut
Kajsa-Lisa: Jag hoppas hans surrande kumpaner fattar piken och inte kommer hit och bygger!
Taina: Jordgetingar är inget kul, och rätt farliga också om jag inte missminner mig.
Men hu!
Vaddå tar ner?!
Hur bär man sig åt då?
Mockapocka: med en väldigt lång pinne eller ett kvastskaft.
Skicka en kommentar