Festarrangör

Igår var det som sagt fyraårskalas som gällde. Eftersom jag inte hade lyckats ta mig samman i tid och skicka ut inbjudningskort, så blev det ett litet helsvenskt barnkalas. Tre svenska barn var inbjudna och själv har jag två, kan det bli mer lagom än så?
Eftersom vädret inte riktigt verkade bestämma sig så pyntade vi vardagsrummet till fest och en liten minibuffé med chips, ostbågar och pizzabitar ställdes fram på bordet. Efter att barnen ätit lite sadlade jag snabbt om från servitris till lektant, och som en annan Mary Poppins lyckades jag sedan engagera barnen med 'gömma nyckeln', fånga fjärilar med håv, pilkastning (kardborrpilar), samt ett par italienska lekar som de alla fem lekt på dagis och i skolan. Sen var det dax för tårtknöande, vilket betyder att man knör in en så stor bit tårta i munnen som möjligt på minsta möjliga tid. Denna lek var inte planerad, men utövades konstigt nog ändå av dem alla fem. Efter en liten stunds fritt lekande i barnkammaren, den stunden använde jag till att med ishacka bräcka loss intrampade pizzabitar från vardagsrumsgolvet, var det dax att lufta barnen. För att inte skrämma livet ur grannarna, så blev det viskleken i trapphuset. Har nog aldrig någonsin sett fem ungar springa ner för trapporna så tyst!
Väl ute började flocken dra åt olika håll, och dessutom i olika takt, så då blev det att fösa ihop dem igen och föreslå den otroligt roliga leken 'Följa John'. Barnen tyckte att förslaget var toppen, så på så vis lyckades vi få med oss alla fem utan något svinn på vägen. Som tur är har vi en stor park alldeles utanför dörren, och i den finns det en inhägnad med får, getter, hönor och kaniner, kan man hitta ett mer passande ställe för fem vilt galopperande ungar?
Väl framme vid beteshagen stannade vi till och matade getterna tills det blev gröna i ansiktet. Om ni inte redan visste det, så kan jag tala om att när en get sätter klöven i halsen och försöker att spy, då är det garanterat dax att sluta ge dem gräs.
Vi lämnade de ulkande, skrovmätta getterna och ägnade oss istället åt frisbee kastning, fotboll, burken och röda lyktan. När barnen efter någon timme tröttnat på att gå i vall, var det dax att gå hem igen. Väl hemma hade hela flocken behov av att fukta struparna och lägga inälvorna i blöt, så då sörplade vi i oss allt vi lyckades komma över i flytande form. Därefter blev det fiskdamm och godisknöande. Har inte riktigt förstått reglerna ännu, men godisknöandet verkar fungera ungefär på samma sätt som tårtknöandet.
Vid tio över sex tyckte jag att det var dax att bli avlöst, så jag försökte ringa till föräldrarna. Men tror ni att det var någon som svarade? Nej, jag möttes istället av tjatiga telefonsvarare och enerverande upptagettoner. HAHA! De trodde nog att jag skulle behålla dem, men tji fick de! Jag satte på automatisk uppringning till deras mobiler, så efter tio minuter var det klart och föräldrarna var på väg. För att underlätta väntandet, så rundade vi av det hela med det magiska matematikspelet Cauldron, vilket sexåringarna tyckte var otroligt roligt då de faktiskt gjort både plus, minus och gånger i skolan.
Tror ni jag var slut när jag satte mig i soffan igår kväll?