Idag har solen tittat fram, och tro det eller ej, jag hann inte mer än se solen skymta fram mellan molnen förrän porttelefonen surrade till och brevbäraren bad att bli insläppt. Jag trodde jag skulle kissa på mig, så full av skratt blev jag. Det blev helt plötsligt så tydligt, att det verkligen var regnet det handlade om. Men, men, jag samlade mina krafter och tog på mig en riktigt uppbragt min. Jag hade ju bestämt mig för att läsa lusen av vattenfobikern, så på med skorna och ut i trapphuset. Jag hade inte hunnit mer än halvvägs när jag hörde porten slå igen med en smäll, Bam!
Jäklar, vad han var på alerten idag! Han måste ha anat att jag var i antågande. Jag började gå upp igen. Efter tio minuter surrar porttelefonen till igen, och jag går och kollar vem det är.
- Hallå!
- Hallå, det är jag, brevbäraren igen!
- Hmpf!
Nä, nu jävlar i min själ! Tänker han komma sju gånger på samma dag för att ta igen den gångna veckan? Jag drog snabbt på mig skorna och kilade ner i trappen. BAM! Halvvägs ner hör jag porten slå igen. Jag struntade i att han redan hunnit ut, och bestämmer mig för att haffa honom på gatan. Jag sprang som en liten galning och tog två, tre steg i taget. Ut genom porten, över gården, ut genom grinden och brrrruuuuuum, brrrruuuuuum! Jag hann precis se ryggen på brevbäraren när han svischade iväg på sin motorcykel. Vilken fräck jävel, först kommer han inte på en hel vecka, sen kommer han två gånger på mindre än en kvart! Jag gick in i huset igen. Brevlådorna var fyllda till brädden, och diverse brev, tidningar och paket har placerats ovanpå lådorna och på golvet. Inte konstigt att han var tvungen att gå två gånger. För allt det där hade han aldrig lyckats ta med in under en och samma vända.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
%5B1%5D.jpg)
Inlägg
11 kommentarer:
Det var kanske tur för honom att du ite hann ifatt han ;-)
Kul att du fick din post till slut. Skönt att det slutat regna oxå..
Kram Ingela
Jag kan gissa att det var skönt för honom att du inte hann ifatt :)
Hahaha, det fattar du väl att det inte går att dela post i regn. Jag tycker ändå att du har tur för hit kommer inte posten överhuvudtaget. Vi får vår post hem till svärmor.
Hej kära bloggvän,
ville bara tala om att jag fortfarande lever (men det är knappt, haha). Livet är så stressigt just nu, jag läser era bloggar, kommenterar ibland men hinner tyvärr inte blogga själv just nu. Jag hoppas att jag har lite tid i morgon (natt, när lillen sover). Men jag tänkte på en annan sak, du som bor i "landet långt borta" är det något du saknar från Sverige? Godis, någon pocket eller något som du skulle vilja att jag skickade till dig?! Jag har själv bott i andra länder ett tag så jag vet att saknaden kan vara enorm efter vissa saker. Säg till om det är något, så kanske jag kan ordna det! Ha det gott, kram Victoria
Det verkar vara ett litet konstigt land du lever i:-)
Eller är det jag som är så van vid den ordentliga svenskheten??
Fanny har för övrigt fått utegångsförbud, nu har hon fastnat i kattluckan flera gånger, att hon aldrig lär sig:-)
ha ha låter som här. Här kommer posten när dom känner för det. Ett tag fick vi alltid utdelning på lärdagar av alla dar men nu kommer dom lite då och då eller inte alls på flera dar.
hahahah,kan de bara vara borta en vecka såädr om de vill??
Han anade nog vad som väntade... ;o)
Vickepicke: Okej! Jag blev bara lite orolig. Vad go' du är! Men just nu har jag mamma på ingång, så jag tror nog att mina behov blir tillfredsställda för ett tag framöver.
Katti: Ibland måste man dra till med drastiska åtgärder!
Sara: Nej, det kan de inte, men de gör de ändå!
Villasciacca: ♥ Härligt att se en kommentar från dig igen! ♥
Tur för honom att han var snabbt.. :-)
Haha! Jag hade gärna velat vara där och studera dessa olikheter i mänskligt beteende.
Skicka en kommentar