Det känns svårt att skriva på bloggen, men jag känner samtidigt att jag måste gå vidare. Stannar jag upp och låter känslorna ta över, så kommer jag inte komma tillbaka hit alls. Bloggen har varit en plats att glädjas på, och jag vill gärna att det ska bli så igen. Jag kommer troligtvis inte skriva några putslustiga inlägg under de kommande dagarna, men jag tänkte försöka hänga kvar.

Jag förstår att många av er varit oroliga och undrat vad som hänt, och jag har försökt svara på alla de mejl som dimpt ner här hos mig. Är det någon annan som undrar, så är ni hjärtligt välkomna att mejla. Annars så tänker jag nog sätta punkt här.

Jag vill gärna tacka alla er som har gett mig utmärkelser eller utmaningar. Jag kommer ta upp det så småningom, men inte nu. Jag tar en dag i sänder. Jag börjar lite lätt idag, och så får vi se när jag kommer tillbaka till den bloggare jag var innan.

Och allra sist, till dig min vän,

vill jag bara säga att vi finns här när du kommer tillbaka.

Om du orkar.

Jag tänker på dig!