tisdag 10 februari 2009

Att blogga eller att inte blogga?

Förra året när jag precis startat upp min blogg, så var jag på en julfest. Under kvällen började ett par av gästerna att prata om Internet, hemsidor och bloggar. Eftersom jag just börjat blogga nämnde min sambo detta, och det ledde till att jag var tvungen att visa min blogg för samtliga närvarande. En av killarna som tydligen själv haft en privat hemsida för ett par år sedan, började att ifrågasätta mitt val av bloggspråk. Han kunde inte förstå varför jag valt att blogga på svenska. Han menade att eftersom jag faktiskt pratar flytande italienska borde blogga på italienska. Jag försökte förklara att jag helst ville blogga på svenska och varför, men anledningen verkade inte riktigt gå in. Men, sa han, vi är ju mycket fler invånare i det här landet, och om du skriver på italienska får du därför mycket fler läsare! Han hade inte fattat varför jag bloggar, så jag fick ta det hela en gång till.

Jo, jag bloggar därför att jag vill ha kontakt med andra svenska tjejer som precis som jag bor i Italien och därför kan utbyta erfarenheter och idéer. Jag bloggar för att jag vill ha kontakt med andra svenska mammor, i Sverige, i Italien eller på andra sidan jordklotet. Det som är intressant är att vi är svenskor, och därför ser ganska lika på barnuppfostran och annat som har med barn att göra. För att inte tala om att kunna få lätta sitt hjärta och få stöd när allt känns besvärligt, eller varför inte bjuda på ett och annat skratt. Jag bloggar för att jag tycker att det är kul att skriva, men har inget behov av att bli läst av särskilt många. Dessutom tycker jag att det är kul att läsa det ni andra skriver. Livet är ju som sagt ett stort givande och tagande, och jag tycker det är roligt att få ta del i ert, och ge av mitt.
Jag vet inte om han hade förstått till slut, men jag antar att han inte hade det, eftersom det sista han sa var ”Men du! Du kan ju alltid fundera på saken, vi är ju ändå 58 miljoner i det här landet”.

Häromdagen läste jag en artikel på Dn:s hemsida som handlade om bloggare (Bloggen är ett uppror). Jag tänker inte länka dit eftersom alla länkande bloggar kommer med på DN:s hemsida. Där stod det om bloggare, och varför vi bloggar. Jag vet inte huruvida jag håller med eller inte och tänker nog inte ta ställning till det heller. Men däremot skulle jag gärna vilja veta varför just ni bloggar? Varför ni började? Och varför ni fortsätter? Jag skulle tycka det var kul om ni svarade allihop, även ni som läser bloggen utan att kommentera i vanliga fall. Och ni som inte har bloggar men som gärna läser andras, ni kan väl tala om varför ni har valt att göra så.

14 kommentarer:

Ingela la la sa...

Nu ska jag berätta min vän.
Jag hittade till bloggvärlden via min granne som har bloggen Hem och Lycka. Kikade lite i hennes och konstaterade att jag kunde inte blogga för ajg har inget vettigt att skriva. Sen läste jag fler bloggar och insåg att det behöver man ju inte ha =) Jag startade främst min blogg för att min familj och vänner som jag inte träffar så ofta skulle kunna hänga med i min och barnens vardag. Det var ju vackert så, tills jag kom på att ingen i min familj eller vänkrets hemifrån läser min blogg... Fast nu har jag ju andra "kompisar" här i blogglandia och jag tycker att det ger oerhört mycket, både att skriva (om ingenting) och läsas andra bloggar. Så därför fortsätter jag, fast ingen av dom som skulle läsa den läser den =)

Kram

lurigopalia sa...

Jag bloggar av fler anledningar. En är att få kontakt med andra utlandssvenskar,och dela erfarenheter. En annan anledning är att jag har jättemycket släkt och vänner som alla vill veta hur jag har det här. De läser min blogg, meilar och sen kan jag svara dem. Istället för att skriva om min vardag till varenda en.Sen är det alltid roligt med feedback från läsare både i Sverige o Andra länder..

Nipe sa...

Hej på dig!
Jag har läst bloggar sen 2005 och gillar att läsa små korta stories. Tanken på en egen blogg har funnit ganska länge, men jag har tyckt att jag inte har tid riktigt. Sen släppte jag idén till min syster och min man och de tyckte jag skulle testa. Sagt och gjort, en halvtimme senare var den uppe! Tanken var att jag skulle lära mig lite nytt, känner mig lite kass på det här med webben. Så grundtanken var väl ,skriva av mig och lära mig saker. På köpte fick jag en hel bunt nya vänner, inte fy skam. Dessutom har jag konstaterat att bloggen är en ventil för mig. Jobbar som teknikinformatör och då ska ju allt vara så korrekt och är väldigt styrt. På min blogg kan jag få skita i alla regler och få skriva av mig sånt som jag har i huvet, men inte kan skriva på jobbet. Att starta bloggen har lyft mig otroligt mycket. Inser att jag behövde en EGEN hobby också.

lurigopalia sa...

Jag glömmde skriva att läsa andras bloggar tycker jag är jätteroligt. Jag har alltid gillat att läsa. Och att få en inblick i andras liv är jätteroligt och intresant. Det har i alla fall givit mig mycket. Jag är intreserad av andra människor och här får man lära och känna personer man kanske annars inte skulle ha träffat. Sen att man kan kommunicera via kommentarer sen är roligt..

Veronica sa...

Intressant inlägg! Ja, varför började jag blogga. Jag har alltid tyckt om att skriva och många gånger hjälper det när allt känns jobbigt och man måste skriva av sig.

Från början trodde jag däremot inte att bloggandet skulle vara något för mig. Men insåg ganska snabbt att jag gillade att skriva om vad som helst. Förmedla Italien till svenskar runt om i världen. Att läsa runt bland andra bloggar, få vänner och knyta svenska kontakter. Man kan behöva det när man bor i ett annat land. Att ha bloggarvänner runt omkring sig som förstår en på direkten!

Jag måste säga att det är beroendeframkallande men det är bara kul! Jag kan inte rita, måla, sjunga, spela något instrument men att blogga ger mig möjligheten att uttrycka mig. Att skapa något, liksom det här har jag gjort alldeles själv!

kram

Anonym sa...

Anledningen till att jag/vi började blogga var för att, som så många andra, på ett enklare sätt berätta om vårt "nya" liv utomlands. I ett samtal med svärmor hemma i Sverige meddelades att de, som skriver ut alla mina inlägg, nu är inne på sin tredje pärm. Oj, vilken enorm minnesbank vi kommer ha när vi flytter hem igen...

Trodde, angående din rubrik, att du kanske skulle sluta blogga. Glad att så inte var fallet!

Nina, Hjalmar och Selma

Livet på Citronodlingen sa...

Jag började skriva en slags dagbok på nätet när jag började arbeta som reseledare för en massa år sedan. Det var på resdagboken, och det var så smidigt eftersom det gick iväg ett mail till alla i min lista så fort jag skrivit något. Ett enkelt och roligt sätt att hålla kontakten med de där hemma. (allt därifrån är överflyttat till den bloggen jag har nu).
Efter att jag bosatt mig här fortsatte jag att skriva då och då, men det var väldigt sporadiskt, dels för att vi inte hade internet hemma och dels för att så fort det blir vardag tycker man inte att man har så mycket att skriva om längre...
Hur det kom sig att jag började skriva "vanlig" blogg minns jag inte, men roligt är det, både att få kommentarer och att lära känna nya människor genom deras bloggar.

Vero sa...

Jag bloggar för att lära känna en massa nya intressanta människor, dela erfarenheter, lära mig saker etc. För den sociala biten, även om många tycker att det INTE är socialt att blogga, men tänk att det tycker jag.

Jag har en utmaning inne hos mig till dig.

CharmKatti sa...

Gillade din förklaring till varför du började blogga. Jag håller med, det är mycket av det som stämmer för mig. Men framför allt att jag vill skriva dagbok, men det blev inte av tidigare. Har en egen hemsida oxå, som inte blir uppdaterad så ofta men där lägger jag in bilder och så. Men här på bloggen, där är det så lätt att skriva om sin vardag. och dessutom tycker jag ju att det är kul med data och allt därtill så då är liksom lättare att skriva dagbok här på nätet än i en liten bok.
Åsså är det kul att läsa andras och lämna en liten kommentar då och då:-)

Anonym sa...

Jag gör det av samma anledning som dej även om jag inte har några barn.. Jag tycker det är kul att skriva och få kommentarer men definitivt för att läsa andras. Det var pysen som fick mej att börja och nu hoppas jag ialla fall att någon gillar vad jag skriver. Det är kul att läsa om andras liv både i Sverige men framförallt utomlands.. :-)

Anonym sa...

jag började nog blogga för att min familj hemma i sverige skulle kunna följa min vardag bättre,och självklart se Deniz växa upp..När de inte kan vara här jämnt..men sedan bara flöt jag med i strömmen av allas kommentarer och upptäckte att det var kul att söka efter andras bloggar och att läsa hur andra har det..Om jag visste då att det skulle ta så mkt av min tid hade jag nog aldrig börjat...Men jag ångrar det inte en sekund.

Anonym sa...

Jag bloggar för att få ut mig lite av alla tankar och funderingar man har. Skrev dagbok när jag var yngre och detta blev som att återuppta det igen.
Trevlig blogg du har!

Anonym sa...

Hej igen,
jag halkade in pà min fòrsta blogg via Terri pà aftonbladet.Hon hade skrivit om en bloggerska i Barcelona som heter lòwenthal och nyfiken som jag àr làste jag den och blev fast.
Jag làser mest utlandssvenskars bloggar och tycker det àr kul att se hur andra svenskar har det utomlands.
Jag har alltid àlskat att làsa och det gòr vàl sitt.
Lòwenthal làser jag fòresten àn.
Maria i Sanremo

ps har inget med detta att gòra,vad betalar ni era buoni,hàr har de hòjt dem fràn tre euro till tre och sjuttifem och det àr uppror i "citta dei fiori".

Fröken Eko sa...

Jag har en rätt så kommersiell anledning... *skäms*
Men... den är bara en av flera. Skrev faktiskt om det i mitt allra första inlägg, så jag är lat och länkar bara ;)
http://frokeneko.blogspot.com/2009/01/frsta-inlgget.html

Men till största delen är det ju ett kul sätt att komma i kontakt med folk :)

/F